På senare tid har det diskuterats mycket om problematiken med ockupanter i Spanien och hur svårt det är att bli av med dem. Många tidningar hävdar att man måste polisanmäla inom 48 timmar för att kunna vräka ockupanterna. Det är också skillnad på fastigheten som ägs av privatpersoner eller de som står tomma på grund av t.ex. bankåtertag.

För det första måste klarläggas att det inte är korrekt att en ägare till en permanentbostad eller semesterbostad måste polisanmäla en husockupation inom 48 timmar för att polisen ska kunna agera. Det finns ingen sådan begräsning i spansk lag och polisen har därför möjlighet att vräka olagliga ockupanter även om brottet anmäls efter att 48 timmar har gått. Problemet är att ju längre tid det går mellan att ockupanterna tagit sig in i fastigheten och polisanmälan görs, får de personer som bosatt sig i bostaden mer tid på sig att få det att se ut som om de bor lagligt i fastigheten, vilket medför att polisen kan vara osäker på om brott begåtts och därför inte agerar utan att ha ett vräkningsbeslut från domstol. Då det spanska domstolsväsendet är ansträngt kan processen ta tid, särskilt om man inte kan få ett interimistiskt beslut om vräkning (d.v.s. ett tillfälligt beslut i avvaktan på den slutliga domstolsprövningen). Om man inte är på plats hela året rekommenderar vi därför att man har någon som tittar till fastigheten då och då och även att man installerar larm, vilket hjälper till att kunna agera snabbare och kunna styrka att ockupanterna inte är där på laglig väg.

I Spanien gör man skillnad mellan två olika brott, delito de allanamiento de morada (hemfridsbrott) och delito de usurpación (egenmäktigt förfarande). Vilket brott det handlar om beror på hur bostaden nyttjas.

Är det fråga om en persons bostad, oavsett om det är permanentbostad eller semesterbostad, handlar det om ett hemfridsbrott. I det fallet kan polisen agera direkt utan domstolsbeslut. Detta förutsätt att polisen inte har någon tvivel om att det handlar om ett hemfridsbrott, som framgår ovan.

Om det istället är fråga om en fastighet eller lägenhet som står tom eller övergiven, d.v.s. att det är inte någons bostad, är det istället fråga om brottet egenmäktigt förfarande. Det typiska exemplet är fastigheter som ägs av banker, gamfonder, nybyggda bostäder som ännu inte sålts, osv. I dessa fall, eftersom de inte anses lika brådskande eftersom de inte är ägarens bostad, är det mer troligt att polisen inte vidtar några omedelbara åtgärder utan man måste inleda ett rättsligt förfarande för att kunna vräka ockupanterna.

Skulle man ha oturen att få sin bostad ockuperad är det därför viktigt att agera snabbt och lämnar in en polisanmälan för att försöka få dem vräkta omedelbart. Är det så att polisen inte agerar för att de anser att det inte finns överväldigande bevis för att det är ett hemfridsbrott rekommenderar vi att ni vänder er till en spansk advokat. För de som inte bor i Spanien, kan det vara att rekommendera att ni har förberett en fullmakt till en bekant eller advokat för att kunna lämna in en polisanmälan skyndsamt, så att polisen kan hantera anmälan. Fullmakten måste upprättas enligt spansk formalia och undertecknas inför en notarius publicus.